ginah

Min mamma och pappa känner mig väldigt väl. Sen jag var liten har dem sagt en grej om mig som verkligen stämmer, men dem har sagt det med glimten i ögat. Dem har sagt:
"Gina är en glad och energisk tjej som alltid gör sitt bästa, så länge hon får den mat och sömn hon behöver". Det stämmer så oerhört bra, ibland vill jag inte erkänna det utan jag vill vara någon supergirl som klarar hur mycket som helst. Men jag gör ju inte det, om jag inte får min mat och sömn. Är det någon som lärt sig det så är det Henrik. 

Idag har jag kastat mig fram och tillbaka från möten till datorn till möten. Knappt hunnit tagit telefonen och varit inne på sociala medier, jag har haft så fullt upp att jag knappt hunnit tänka på veckan som kommer, det är inte likt mig men jag visste att denna dag skulle bli galen så det var bara att bita ihop. Kl 20.40 kom jag hem och kände hur hela jag ville lägga mig raklång i hallen. Mitt huvud sprängs av alla tankar. Och kan ni tänka er, HENRIK HADE INTE LAGAT MAT?!??! Jag trodde jag skulle börja gråta. Men efter att han mött mig i hallen och jag insåg att jag inte ens hade delat med mig av kvällens matplaner och han pussat mig glad så fick jag energi. 
Nu sitter jag och äter. Och jag reflekterar över hur fantastiskt de är att komma hem till en person som typ väntar på en. Som ser framemot att just jag ska komma hem och som möter mig i hallen med pusskrig. Det är typ det bästa.

Att ha någon, att ha ett hem och vara mätt. Gud så bra jag har det.