ginah

Nu är papper påskrivna och lägenheten såld. Ett relativt ungt par med barn köpte den. Verkade supertrevliga och jag hoppas dem kommer att trivas.

Igår var det bakslag för mig och Henrik, vi satt i soffan, tårarna rann när vi egentligen bara skulle vara superglada efter den höga budgivningen. Men det var så tomt. Vi sa knappt något till varandra. Bara tittade och var tysta. Ville prata med familjen hemma på Gotland, ingen svarade. Tårarna rann lite snabbare och ett tag satt vi i olika rum. Jag vet inte vad vi hade förväntat oss, att det skulle kännas bra? Jag tror en seperation är svår att få bra och gå omärkt förbi. 

Imorse bestämde vi oss att blicka framåt, efter mäklarmötet firade vi rejäla vinsten i någon typ av halvbra frukost. Med skratt. Och smygbilder.