ginah

Åh. Det känns som om jag. Jag vet inte vad. Jag har lagat lite mat, har tagit ett glas vin och kikar på någon film som rullar på TV3. Musiken dånar utanför fönstret och festivalen i stan är igång. Folk utanför går med systemkassar på gatan till stan och jag kan på något sätt önska att jag var en av dem för en stund. Jag springer omkring hemma i tysta lägenheten, packar och pysslar lite. Vi lämnar Västerås 6.30 och jag har tagit på mig att vara den ansvarsfulla den här resan, Henrik är ute och partajar (med all rätt) och de enda viktiga imorgonbitti är att vi får med vår medköpta matsäck.

Jag saknar Henrik. Tusan vad trasig jag blir utan honom.