Vill ha någon här

Jag längtade hela sommaren efter att skolan skulle börja, efter att jag skulle få ta mit pick och pack o dra. Lägenhet fixade sig snabbt så fort jag la ner energi och min mamma åkte med mig upp första dagarna och hon fanns där när jag ville inreda den fina lägenheten till min drömlägenhet. 
Nu är jag i Västerås, sitter själv här. Är nöjd med dagen, har tagit vara på den och verkligen ansträngt mig för att trivas. Men fortfarande hänger ensamheten över mig.
Jag borde vara världens lyckligaste för att jag fått de jag vill ha, jag har kommit in på utbildningen och de där. Men jag vet inte, allt känns så annorlunda, och man kanske får lite småångest i början. 
Egenligen har jag aldrig varit mycket hemma på de sättet att vi inte bott i stan med familjen, du hörde de till väldigt mycket att man sov hos kompisar och sånt. Sen efter de så flyttade jag och mitt ex ihop och då var man ju också ifrån familjen. Men de här går inte att jämföra, jag har inte lärt mig att ta vara på den som ska vara den "egna uppskattade tiden". De känns inte som om jag behöver någon egentid. Jag bara går runt och saknar någon här. De är väldigt annorlunda och stort för mig att avvänja mig med att ha någon under samma tak. Jag ska försöka prata med min mammut om mina bebisar, jag behöver dom här dom små söta liven.
Jaja, jag ska ta och börja packa lite inför imorn och göra i ordning mig.
Hörs imorn. /g.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0