LYCKA
" Lycka, tycks många tro, är något som vi har rätt till, något vi kan kräva, något som livet är skyldigt oss, något vi självklart ska ha. Tvärtom är det nog. Lycka är något vi ska ge. Sen blir man genast lyckligare.
Snåla människor är aldrig någonsin lyckliga. Det är bara dom generösa som är. Och inte ens dom hela tiden, för det kan ingen vara.
Lycka serveras sällan i några jätteportioner utan är mera som något man får då och då.
Tänker man något vackert eller snällt om en människa så kan man säga det istället för att surt tiga. Det är mig obegripligt varför folk har så svårt att säga en vänlighet. Alltid kan man väl hitta något att prisa hos dom man kommer i kontakt med, man får bara anstränga sig lite.
Livet är inte tråkigt. Men ingen kan då påstå annat än att det är ganska besvärligt. Det minsta vi kan göra för varann, vi vandrare, är att göra vägen lite lättare för varandra.
Alla dom som är rädda för att visa vänlighet eller uppskattning, ge lite glädje - det är som om dom trodde att deras eget glädjekapital skulle minska om dom gav bort en liten kant av det. Men ju mera glädje man ger, desto mer får man behålla, det är konstigt, men det är sant.
Ibland ser man människor som går gatan fram och ler. Inte mot någon särskild, dom är alldeles ensamma. Dom bara, ler. Det finns nästan ingen bättre än att stöta ihop med en sådan människa. Man passerar dom på trottoaren, och man måste le tillbaka, det går inte att låta bli. Man möter deras ögon, fyra ögon ler mot varann. Efter ett sånt möte fortsätter man att le, och dagen har fått en annan dager, stadsgatan blir en solgata.
Lycka."
LYCKA.
Snåla människor är aldrig någonsin lyckliga. Det är bara dom generösa som är. Och inte ens dom hela tiden, för det kan ingen vara.
Lycka serveras sällan i några jätteportioner utan är mera som något man får då och då.
Tänker man något vackert eller snällt om en människa så kan man säga det istället för att surt tiga. Det är mig obegripligt varför folk har så svårt att säga en vänlighet. Alltid kan man väl hitta något att prisa hos dom man kommer i kontakt med, man får bara anstränga sig lite.
Livet är inte tråkigt. Men ingen kan då påstå annat än att det är ganska besvärligt. Det minsta vi kan göra för varann, vi vandrare, är att göra vägen lite lättare för varandra.
Alla dom som är rädda för att visa vänlighet eller uppskattning, ge lite glädje - det är som om dom trodde att deras eget glädjekapital skulle minska om dom gav bort en liten kant av det. Men ju mera glädje man ger, desto mer får man behålla, det är konstigt, men det är sant.
Ibland ser man människor som går gatan fram och ler. Inte mot någon särskild, dom är alldeles ensamma. Dom bara, ler. Det finns nästan ingen bättre än att stöta ihop med en sådan människa. Man passerar dom på trottoaren, och man måste le tillbaka, det går inte att låta bli. Man möter deras ögon, fyra ögon ler mot varann. Efter ett sånt möte fortsätter man att le, och dagen har fått en annan dager, stadsgatan blir en solgata.
Lycka."
LYCKA.
Kommentarer
Postat av: Anonym
sv. mja :) fin bild :)
Postat av: Linnea
<3!
Postat av: Nadiah
Hehe det var på facebook jag såg det. Det e bara bra med oss men ett himlans snack om tomten här hemma. Fast d e ju så med 4-åringar. Å så kommer John hem :D ska bli riktigt mysigt att få mysa med lillebror igen. Fast han är bara här några dar å sen drar han å Tobias till Idre. dom ska väl ragga eller nått haha.
länkar till dig på min blogg. hälsa familjen å önska god jul från oss alla Kram
Postat av: Lovisa
Hon har en tvdagbok bara, kolla på länken! :)
Postat av: Bea
Vad gulligt :)
Postat av: Liene
Åh, det ebrör hur du skriver! jag håller med dig till max om allt:)
och vad vore lycka om den fanns hela tiden, lycka ska va i små doser.
Trackback
