Irritation som egentligen inte finns

Igår åkte jag och Henrik buss, de var en flygmyra inne i bussen och jag kunde verkligen inte slappna av. När jag hade suttit och viftat en stund så är vi framme vid ett stopp. Då kommer det en springande kille från sidan av bussen som skulle med. Eftersom bussen precis hade stannat vid busshållplatsen så fick han kanske för sig att han skulle missa bussen för han kutade verkligen till bussen. Först när jag följde honom med blicken tyckte jag lite synd om honom, de visade sig nämligen att bussen var tidig och att vi skulle vänta in tiden en stund. Killen som förövrigt såg rätt glad ut (kanske lite för glad på ett kaxigt sätt) med sitt vattenkammade hår gick på bussen med en vit tröja med tryck. Jag hade inte mycket annat att titta på så jag kikade på tröjan och såg att de var en företagslogotype som verkade representera att han var festfixare eller DJ eller något sånt. Min sanning som sagt så jag är inte säker. Men sen när han går förbi mitt säte så ser jag att på höger bröst så står det "The Boss". Tönt tänkte jag. Surare vart däremot jag när jag efter ett tag insåg att han inte hade tagit på sig lite parfym, utan antingen duschat i parfym eller tappat flaskan på sig, och jag som är allergisk, och han sätter sig bakom. Attans. Kan inte bli värre. Mina tankar började spruta negativitet och hela huvudet vart snart emot människa på grund att de stod "THE BOSS" på företagströjan och att han stank parfym. Men sen efter några omgångar tänkande i mitt huvud så insåg jag:
Tänk om en sån ung kille faktiskt är THE BOSS, tänk om han har länge velat starta sitt företag och nu har han kommit igång, tänk om han lever på det han älskar, kanske var det därför han var så glad och verkade bära en bra självkänsla? Sådär lite kaxig och nöjd? Här sitter jag och tycker en massa och egentligen så störde det mig för att de var annorlunda. Han var annorlunda. Och jag älskar ju egentligen allt som är annorlunda. Inte som alla andra. Jag är annorlunda. Henrik är annorlunda. Vi har en annorlunda levnadsbild. Det här är min typ av mångfald. Olika personligheter med olika viljor, känslor, drömmar, bakgrunder, värderingar och visioner. 
Gud vad jag vill dela med mig om all den respekten jag har för företagare, de företagare som gör det dem älskar och samtidigt lever på det och med det. Ni är fenomenala.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0