Dagar som bara går

Det är totalt flyttkaos hos oss. Både i den gamla lägenheten och den nya. Jag och Henrik är verkligen inne på sista batteriet nu, imorse tittade vi på oss själva. vi såg mer döda än levande ut igår. Vi kom hem halv tolv från renoveringsobjektet och stupade i sängen efter en dusch. Men de är inte långt kvar. Imorgon går flyttlasset. Sen är de bara flyttstädning kvar och upppackning. Men de får man ju ta i sitt tempo.

De är mycket som snurrar i mitt huvud nu, jag har nog börjat ifrågesätta mig själv lite. Inte att jag är besviken utan att jag märker att tiden springer iväg och jag måste börja ta ansvar för att jag verkligen gör det jag vill. 
Hur vore de att egentligen bara leva ett tag, inte ha nå åtagande förutom att göra ett hej dundrane bra jobb och sen få betalt? Hur fri kommer jag att känna mig om jag faktiskt pausar alla bollar jag har i luften. Det är en konstig tanke för mig, med lite rädsla i. 

När jag träffade Lina igår vände hon upp och ned på hela min skalle. Hon faceade mig så hårt att jag fick en påminelse om vart jag är och vad jag vill. Otroligt nyttigt att ha vänner omkring sig som kan få en att vakna upp. Inte vakna upp för något dåligt utan vakna upp för att göra de man vill och känner för och inte de man ska.
 
Men, dessa dagar är ingen idé att känna efter. För nu är de bara att köra när de snart är över. Då kan jag börja förändra om de är det jag vill!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0