Besvikelsen sköljer, som isvatten

Medan solen strålar utanför fönstret och snön ligger som ett täcke över hela Västerås så går det inte alltid som det ska. Jag har haft en fantastiskt helg, tagit det lugnt, tagit vara på mig själv, funderat och luskat ut sådant som bekymrar mig. 60% av mina tankar går åt mitt examensarbete där jag har kört fast totalt. Jag måste börja om från början nu när jag har en ny tanke. Ibland kan man inte göra allt, tänka på allt och komma ihåg allt. Igår var en sån dag. Jag glömde bort Henriks namnsdag. Och då tänker ni troligtvis i dessa banor: "vad gör det?", "vem firar varandras namnsdag?", "vilken liten grej". Men jag ska berätta för er att det var ingen liten grej för mig, särkilt när jag glömde gratta honom när det var Nils och till och med Henrik för ett år sen. 
Jag har en pojkvän som tänker på mig i alla lägen, varenda gång jag har haft en intervju, tenta, namnsdag, alla hjärtans dag så uppvaktar han mig som om det vore sista gången. För mig betyder det otroligt mycket och det är viktigt att man uppskattar varandra. Jag tror att jag igår blev mer ledsen än vad Henrik blev, jag blev typ knäckt. Henrik tog lugnt min hand och sa väldigt, väldigt lugnt: "Gina, du har lite för mycket att tänka på". Gud, jag kunde inte möta hans blick, jag känner mig som världens sämsta och att jag glömde det här fick mig att inse hur min senaste tid har varit. Jag älskar det jag gör, utmaningarna jag står inför, men på något sätt så får det inte ta över det jag känner för Henrik och vårt liv. Jag brukar alltid predika för andra hur viktigt det är med att man lever som man lär och är det något jag inte gjorde igår så är de det. Jag berättade för Henrik att hade det varit ombytta roller så hade jag blivit så besviken. Inte för att allt ska firas ut att det gäller att komma ihåg och plocka ut de bästa dagarna på året då man har chans att överraska och göra den andra glad. Givetvis kan jag också göra det en vanlig onsdag bara för att jag vill men på något sätt spelar det roll. 
 
Dessa situationer är kris för mig, och dem måste övas. Jag blev så arg på mig själv igår att jag var tvungen att stänga in mig i 5 minuter. Med mig själv, och hata mig själv lite. Det får man, bara om det är sunt för stunden. Jag gick sen  ut för att be om ursäkt till honom och talade om hur uppriktigt ledsen jag var. 
Så ja, 2013, låt mig få bevisa att jag kan bli bättre, jag lovar att ta mer hand om det jag älskar och inte bara ta de för givet.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0