Ni har visat mig innebörden av kärlek

Det var längesen jag hade en egen kväll. Jag har hunnit tänka igenom saker som jag annars bara skjutit åt sidan och jag har vilat. Otroligt viktigt. Får inte jag sova blir jag en annan Gina, min kropp protesterar och vill inte samarbeta.

Jag är så tacksam för dem jag har runt omkring mig, mina föräldrar vet exakt när jag faller eller när balansen är svår och är direkt där för att sätta upp en extra arm som stöd. Jag får tårar i ögonen när jag skriver detta, men man ska alltid komma ihåg vem som har packat din ryggsäck och förberett dig på livet. Mina föräldrar är fantastiska. Under de senaste två åren har jag ibland varit så rädd för kärlek, kan ha att göra med mitt tidigare förhållande och vad som ligger i bagaget men att se mamma och pappa lika kära efter 30 år fick mig så bortskämd. Inget dög för mig om de inte var på deras nivå, då kunde det vara. Idag är jag så övertygad om att jag snart är på samma nivå gällande mottaglighet. Jag är mer kär än någonsin och kan knappt vänta tills den dagen då de är min tur att binda mig. Förevigt. Låter de seriöst? Ja absolut, det är det. Jag skulle inte göra något halvdant. Jag längtar så mycket Henrik. Till den dagen. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0