Buckingham Palace, jag var nära!

När jag och Henrik var i London, då ville jag leva. Vissa trodde vi var knäppa och vissa gillade nog vår stil, att vi var turister var ingen överraskning. Systemkameran hängde på halsen, kartan var framme i högsta hugg och frågetecknet i ansiktet. Det enda som saknades var strumporna i sandalerna (som självklart aldrig kommer hända). Ibland tror jag Henrik tycker jag är knäpp. Ni som känner mig vet hur mycket jag älskar utmaningar, en tävlingsmänniska in i benmärgen och jag kan inte låta bli. Hoppar på tunnelbanan när dörrarna ska stängas, inte förrens jag var innanför stängda dörrar kikade jag om Henrik var med. Ingen av oss hade mobiler på oss, vilket kaos det hade blivit om han hade stått på andra sidan! Försök hitta varandra i London. Adrenalinet bara pumpade, de är ganska kul hur man kan få små saker att ge en kickar.

Det jag skulle berätta om var Buckingham Palace. Besviken tjej alltså. Henrik försökte tala om för mig många gånger att det i inte fanns en möjlighet för mig att komma in, jag var ju helt säker på att jag skulle komma in. In i den stora mäktiga byggnaden. När vi kom fram till den enorma byggnaden vid rondellen så var det ju proppat med folk, jag skulle fram och jag skulle in. Alla hängde på staketet som om dem var inlåsta eller något. Jag kände liksom hur det här lilla hoppet gick ur mig, jag ville ju in och jag kom inte ens fram till staketet. Sur tjej. När jag tillslut tacklat mig fram till staketen så går det tre personer på insidan av gården med stora automatvapen, förutom dem går det brittiska (kan man kalla det soldater?) män i långa hattar med ytterligare vapen. Det här med att klättra kändes inte som någon bra idé, det här med att ta sig in, jag som höjdrädd och allt, och där går dem. Jag ville in.
Jag tänkte att om jag kanske går fram till vakterna, eller skriker till dem kanske dem släpper in mig? Jag fegade ut, och inget slott fick jag se. Bara det yttre, men det är ju insidan som räknas!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0