Från svin till att känna lycka

hej vänner, nu är jag här och jag ska skriva av mig i min egen blogg. Jag bryr mig inte vilka som läser och inte heller om ni förstår eller inte, utan de enda jag är ute efter är att förmedla min känsla som är inom mig. Om jag kanske får ut den, mår jag kanske lite bättre. Vi får se.

Igår var jag och mina närmsta vänner ute, vi var på Gute och det var sjukt bra drag. Jag hade verkligen jättekul. När jag nu sitter och reflekterar kvällen för mig själv så kan jag inte låta bli att lägga fokus på några minus som dök upp under kvällen, som faktiskt hade kunnat förstöra hela kvällen. Men för en gång skull gick det min väg, och de var för att jag litade på mina vänner, de är är jag säker på. Grejen var att de fanns en, faktiskt en av de närmaste som jag har väldigt bra kontakt med, han vet allt skit jag har varit med om och vet också då exakt mina svaga punkter. Innan vi skulle gå ut, kanske ett dygn innan ville jag lägga in peakar (gjorde det också) om att vissa saker får inte hända, om jag nu ska fixa så att vi slår ihop två olika gäng (som vi nu gjorde), och det är att han, om vi nu ska vara alla, inte får göra mig eller min fakta till åtlöje. Alltså var jag står nu och vad jag känner. Resultat av förstådd peakning var, "det skulle inte hända". Skönt tänkte jag, problemet ur världen.
Men icke sa Nicke. Det är precis det som händer. Mina tjejkompisar var väl medvetna om hur läget är och förväntar sig därför en viss bild av hur allt var (givetvis blir det så eftersom jag hade uppdaterat dom om min fakta!) , när en av killarna då rubbar hela situationen, rör förbjuden frukt, simmar på as djupt vatten, så står jag där igen och känner bara, varför i helvete vill han mig nu illa? Varför kan killen inte bara beté sig?
Mina tjejkompisar fattar att de blir total rubbning av situation och hoppar därför inte alls på tåget. Dom förstår mig. Dom förstår att jag inte heller visste att det skulle bli såhär, dom förstår att jag inte trodde att vissa människor, efter allt kunde göra något sånt. Dom förstår att det svider i hela mig när han gör så samtidigt som dom ser det på mig. Eftersom jag lackade ur inom mig, skämdes så jag ville dö. Killen skämde ut mig totalt för tjejer jag verkligen tycker om, så räddade en kommentar mig. En av mina närmsta tjejer säger något i stil med, "Gina, skit i det bara."
Jag kände kärlek, hela det läget jag hade berättat om, förberett dom på stämde ju inte alls med så han betedde sig, och ändå bara förstod dom. Det räcker med några ord, ni vet vilka ni är och en del har jag känt längre och en del kortare, men gud, ni fick mig att känna kärlek. Rakt igenom. Ni gör mig glad och hel tjejer. Fan, tack för en jättebra kväll.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0